Nos herensia kultural: kuid’é

Seri di Herensia Kultural

Originalmente sentebibu ta bini di region di Mediteráneo. A plant’é na Antianan Hulandes, prinsipalmente na Boneiru, i na Aruba, pa su importansha pa industria di remedi. For di aña pasá Kòrsou tambe tin atrobe un plantamentu di sentebibu na Chinchó Grandi. Na 1836, gezaghebber baron Van Raders a introdusí sentebibu komo kultivo di gobièrnu na Kòrsou. Sentebibu ta krese bon den tera ku tin kalki aden.

Ta kita e blachinan di e vipénan (ku nos ta yama tambe simia) i den tempu di sekura ta planta nan. Ku promé áwaseru nan ta spreit. Despues di dos pa tres aña por kosechá e blachi dikinan, ku entre tantu a bira kòrá. No ta mishi ku kurason di e mata, ku ta kaminda e ta saka blachi nobo. Tempu di kosecha ta di mart te ku yüni. Ta pone e blachinan ku a kòrta den un baki skeins pa e baba di e blachinan lèk. Ta fangu e baba den bleki i despues ta kushin’é den wea di koper pa e bira diki. Antes tabata paketá den kaha e baba diki, ora el a bira un klòmpi. Den kada kaha tabata bai un klòmpi di 50 kilo. Kada mata por produsí durante 10 pa 15 aña. Despues mester planta planchi nobo.

Baba di sentebibu ta kontené aloina, un supstansha marga, koló hel, ku ta usa den industria di remedi. Ta usa komponentenan di e baba pa traha purgashi. Antes hendenan tabata kou tambe riba un pida blachi di sentebibu, pero segun Pader Paul Brenneker, ta hende ku stoma fuerte so por a hasi esaki. Parse ku por a usa sentebibu tambe kontra hal (na hulandes: gal). Awendia ta usa komponentenan di sentebibu pa trata pèshi na kara (akné), psoriasis, diabétis, kanser i Aids. Segun Luis Marin, direktor tékniko di Curaçao Ecocity Projects, e mata ta fungi komo un probiótiko i ta fortalesé e sistema di inmunidat. E ta, huntu ku Mervin Malan, direktor ehekutivo, e motornan tras di e kultivo nobo di sentebibu na Kòrsou. Riba un tereno di 30 bènder lo planta un 200.000 planchi. Segun Marin mester preferá sentebibu  riba antibiótiko, komo ku antibiótiko ta mata tur bakteria, tambe esunnan bon. Ademas di ta produsí pa industria di remedi, Curaçao Ecocity Projects ta produsí tambe pa merkado lokal. Ta usa e baba di sentebibu den produktonan kosmétiko, manera habon, shampo, pasta di djente, djèl, krema pa hunta kontra efektonan di solo i desodorante.

Den su seri “Sambumbu” ku ta trata kultura popular di Aruba, Kòrsou i Boneiru, Pader Brenneker ta splika den ki kaso tabata usa sentebibu proménan aya. Na islanan abou tabata pone repi repi di blachi di sentebibu den awa pa blancha muraya. Ta kologá sentebibu tambe pa tene malu afó, pa kore ku fuku. I den kombinashon ku blachi di mata di kakalaka, suku largá i simia di kalbas di mondi, tabata usa sentebibu pa traha un stropi kontra tosamentu. Tres pa kuater bes pa dia un kuchara ta santu remedi. Baba di sentebibu ta bon kontra kimá. Tambe un pida di kurason di blachi di sentebibu ku bo kome ta kuri ku fèrkout.  Si un fèrkout a pega na pechu, por bebe un te di sentebibu na yuna. Pa kita e smak marga, mester laba e sentebibu shete biaha. Otro uso di sentebibu ta pa kombatí eksema na kabes i kaimentu di kabei. Kòrta un blachi, kita e rantnan i e banda plat afó i laga e baba lèk. Ku un pida katuna ta dèp e kueru di kabes  ku e baba i lagué den e kueru pa dos ora. E promé biaha ku trata e kabes e ta pika, pero despues di algun tratamentu, raisnan di e kabei a kura; tur esaki segun kreensha di pueblo!

Fuentenan

Frater M. Arnoldo, Gekweekte en nuttige planten van de Nederlandse Antillen, Den Haag, Martinus Nijhoff, 1971
Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, Zutphen, De Walburg Pers, 1985
Nicolaas van Meeteren, Volkskunde van Curaçao, Amsterdam, S. Emmering, 1977
Pater Paul Brenneker, Sambumbu, Volkskunde van Curaçao, Aruba en Bonaire, Willemstad, 1969-1975.

Teksto pa bou di potrèt:
Hèrmèn pa kultivá sentebibu; Museo di Bonaire; courtesy Wijnanda Deroo.