E kañon di bròns hañá na Kleine Werf

Seri di Herensia Kultural

Riba e kañon di Kleine Werf ta skirbí: ‘Me Fecit Pieter Seest Amstelodami Ao 1776’. Esaki ta ‘firma’ di e bashadó di bròns pa traha arma di tiru i klòk di misa kuné, Pieter Seest. Pa siglo kaba tabata tradishon entre e gremio di trahadónan ku bròns pa menshoná nan nòmber, lugá i aña di fabrikashon na latin riba nan obranan. Pieter a pone e teksto akí riba tur su kañonnan mas grandi òf kañonnan spesial i klòknan di misa. E tradukshon ta: ‘Pieter Seest a trahami na Amsterdam na aña 1776’. Riba produktonan mas chikitu tabata laga ‘Me Fecit’ i ‘Amstelodami’ afó.
Si un kañon di bròns tin un teksto asina ku hende por lesa klaramente, ya tin hopi informashon tokante e piesa. Loke sosodé despues ku a basha e kañon na bròns, ta generalmente difísil pa rekonstruí. Un kañon ta skirbi historia si por relashon’é ku sierto barku. Por a usa kañonnan di bròns sigur un shentisinkuenta biaha, ke men ku nan por a ‘sobreviví’ vários barku.  Nan historia pues ta keda generalmente fragmentario.
Pero supuestamente no den e kaso akí. A basha e piesa na bròns na Amsterdam na aña 1776, manera esun ku a trah’é a graba den e faha hanchu (o sea e renchinan mas diki di e kañon). Na 1777 a prepará e barku di almirante ‘Alphen’ pa e bai hasi un biahe na e archipiélago di India Oksidental. El a yega aya na 1778, sin embargo durante su estadia na Willemstad, el a eksplotá den bahia di Santa Ana.
Hende ta haña mashá gana di relashoná e kañon akí ku ‘Alphen’, por sierto nèt pasobra eskudo di e Almirantazgo di Amsterdam ta grabá riba dje. Ta solamente si topa ku un lista di kañon di bordo di barku òf un otro anotashon, por ehèmpel archivo di trahadónan di kañon, lo por konsiderá esei un prueba palpabel. Mi no a yega asina leu ainda pa hasi investigashon al respekto. Di un otro banda ta posibel ku kualke dia un hende na Kòrsou lo por buska pa sa kon e kañon en kuestion a resultá na e sitio ku a hañ’é.

Pedido pa arma pisá

Historia no a warda mashá dato di e persona Pieter Seest. Seest a inskribí pa bai biba i traha na Amsterdam i el a kasa aya. El a haña trabou na e fábrika di kañon i klòk di misa fundá for di 1614 i situá na skina di Karthuizerstraat i Baangracht.  Hopi mas despues el a bira direktor di e ‘gieterij’.  Esaki nos a topa den un kantidat di dokumento ofisial. Pero kiko esakinan ta konta di e persona Pieter Seest? Nos ta lesa ku el a nase na Holstein, den nort di Alemania, na 1716. Ke men ku ta komo ekstranhero el a bini Amsterdam, ku e tempu ei tabata un di e siudatnan mas riku. Esaki no tin nada di partikular. Kasi tur su antesesornan na e gieterij tabata ekstranhero:  di 1681 te 1699 Claude Fremy di un famia di Lotharingen, di 1699 te 1715 Claes Noorden, tambe di Holstein i Jan Albert de Grave di Celle den e parti Oksidental di Alemania di 1699 te 1729. Entre 1730 i 1734 Nicolaus Muller tabata bashadó di bròns-maestro einan, esei tambe ta un hòmber ku un nòmber aleman outéntiko.
E antesesor direkto di Pieter Seest tabata e bashadó di bròns famoso i sumamente produktivo Cyprianus Crans. Pieter mester a drenta servisio serka dje alrededor di 1750. Komo tabata tempu di pas, a basha hopi klòk di misa na bròns.  Pero ‘Verenigde Oostindische Compagnie’ (VOC), tabata un kliente fiho di prinsipalmente artieria liviano.  Pedido pa artieria pisá tabata bini prinsipalmente di Portugal. Por ehèmpel tin kañonnan enorme di Crans den e Museo di Artieria i Ehérsito na Lisboa i riba e murayanan bieu di fòrti na Tanger. Pieter mester a kontribuí na e produkshonnan akí. Ora Cyprianus a fayesé na 1755 ta é a bira bashadó di bròns-maestro.
Kámara di Amsterdam di VOC mester tabatin konfiansa den Pieter, pasobra pedidonan pa artieria liviano a sigui drenta na Amsterdam.  Den e kolekshon di e kolekshonadó di arma L.Visser na Wassenaar kende a fayesé na 2006, tabatin diesocho kañon chikitu (mayoria di nan ‘halfponders’) di Seest, tur ta piesanan ku a traha pa VOC.
Seest a basha masha hopi klòk di misa na bròns, i te dia djawe ainda tin vários ta eksistí. Lamentablemente alemannan a apoderá di hopi klòk di misa durante di Dos Guera Mundial. Nan a dirti nan komo materia prima pa traha arma den industria di guera. E último produkto di Seest kisas tabata un mortero (un kañon kòrtiku). Esaki ta riba muraya di e siudat marokano Essaouira. E teksto riba dje ta mustra ku ta trabou di Pieter Seest í su herederonan na 1782. Seest a kuminsá trah’é na 1781 i el a fayesé e tempu ei. Parse ku ta su yunan Christian i Jan a finalisá e obra, pasobra na 1781 nan a tuma maneho di e fábrika di kañon i klòk di misa.

Almirantazgo di Amsterdam

Ku un largura di 269 centimeter i un diameter di 9,7 centimeter e kañon di Kleine Werf ta un ‘zesponder’ largu. Esei ta nifiká ku e por a tira bala rondó di heru bashá ku ta pisa seis liber amsterdames, o sea kasi tres kilo. Esaki ta e kañon mas grandi konosí komo trabou di Pieter Seest.
E dos mannan riba lop di e kañon tin forma estilisá di dolfein i ta asina mes nan yama: ‘dolfijnen’. Nan ta sirbi pa hisa e kañon na laria. E ora ei e ta kologá presis na ekilibrio horizontal.  Mi konosé solamente tres otro kañon mas chikitu ku dolfein di Seest: un ‘drieponder’ den  Rijksmuseum na Amsterdam i dos  ‘éénponders’ na e monumento di guera na St. Vincent.
Manera a anunsiá anteriormente, ta Almirantazgo di Amsterdam a duna enkargo pa fabriká e kañon. Probablemente ta te ora a aprobá e kañon, es desir ku a ensayá tira kuné ku un karga èkstra pisá, a graba e emblema di Almirantazgo riba dje.  Esaki tabata señal ku a aprobá e piesa i ku e tabata pertenesé na e Almirantazgo.
Eskudo di e Almirantazgo di Amsterdam tabata konsistí di un eskudo di arma riba kua tin un leon pará riba su dos patanan di atras, den su pata robes tin shete flecha simbolisando ‘Zeven Provinciën’ i den su pata drechi tin un sabla, signo di soberania. E leon ta riba un tereno di yerba bèrdè rondoná pa un tranké iflèktu den kua tin un porta di palu: e  asina yamá Hardin Hulandes, komparashon ku Hòfi di Eden: paraiso na tera. Inisialnan di e Almirantazgo ta na man robes i na man drechi di e eskudo. Anker krusá ta forma fondo di e eskudo di arma i un korona di rei ta koroná e totalidat.
Ta posibel ku riba e kañon tabatin tambe un marka pa identifiká e siudat di Amsterdam. E marka akí ta konsistí di tres krus chikitu den un kuadro chikitu (esaki ta parti di e eskudo di Amsterdam) ku riba dje un korona estilisá.
Ta e úniko kañon di Pieter ku ami konosé ku el a fabriká pa Almirantazgo. Probablemente el a fábrika mas, pero despues di tempu a bolbe dirti nan. E tempu ei tambe bròns tabata un material kostoso. Tabata fásil warda kañonnan chikitu den kas. Na ‘Nederlands-Indië’ tin hopi ainda ku nan a usa hopi tempu largu, entre otro riba barkunan chikitu. Esaki lo ta e rason pakiko ainda a sobra hopi kañon di bròns ‘halfponders’ i  ‘éénponders’.
Klaro ku semper ta eksistí e posibilidat ku kualke dia lo por deskubrí un barku noufragá di siglo diesocho, den kua ta topa un òf mas di e sorto di kañonnan grandi di Pieter Seest di Amsterdam.

Potrèt:
1. Reskate di e kañon di bròns na mei di 2007 ku personal di  Curcon
2. ‘mannan’ riba e lop di kañon den forma di  dolfein i ku yama tambe ‘dolfijnen’. Nan tabata sirbi pa ora ta hisa e kañon
3. Eskudo di Almirantazgo di Amsterdam
4. Burgemeester di Amsterdam mirando e kañon di 1776, ku e tempu ei Almirantazgo di Amsterdam a laga traha

Fuente konsultá

De Amsterdamse Geschuts- en Klokkengieterij en Pieter Seest. In: Amstelodamum, mei 1939
Van Paardebel tot Speelklok, A. Lehr, 1971
The Visser Collection, Vol. II- Ordnance, R. Roth, 1996
Privé correspondentie met C. Trollope, Engeland
Privé correspondentie met J.P. Puype, Amsterdam
Teksto: Nico Brinck, Potrèt: NAAM, François van der Hoeven

Nico Brinck, di profeshon kaptan di barku ta spesialista riba tereno di arma di tiru, bieu.
Nos ta gradisí personal di Curcon, grupo di trabou di arkeologia di NAAM, François van der Hoeven, Henk Kroon (transportashon), Jan Piet Puype, asesor Legermuseum (Nederland);  Jerzy Gawronski.